|
Tillbaka till Genealogi |
Uppdaterat 16 juni 2003 |
Anor från 1600-talet. Kommer från Tyskland och Frankrike
|
Min farmors mor Maria Ditzler var dotter till
glasblåsaren Carl Wilhelm Ditzler och Anna Lisa Sandman. Glasblåsarsläkten Ditzler har anor från
1600-talet. Andra stavningar
på Ditzler: Ditcher, Dieschler och Diezler. I Norge: Dischler, Dieschler
eller Disler. |
Glasblåsardotter
Maria
Ditzler:
Född 1840-03-16. Sandö glasbruk:
Sandö:Bjärtrå sn: Y. Död 1913-12-24.Klocke Nora sn: Y.
Dotter till glasblåsare Carl Wilhelm Ditzler: född 1819-01-07 Venjans sn: W,
och Anna Lisa Sandman:
född 1822-08-12 Sandö Nora sn:Y.
Gift 1866-12-26 i Nora Ky: Nora sn: Y, med Pehr Olof Vallgren. Född 1844
Själevad sn: Y. Död 1892-02-27.
Klocke:Nora sn:Y. I en ålder av 47 år och 8 m. Torpare.
Barn:
Anna
Olivia Ditzler: oä.
Född 1861-02-21. f.okänd. Sandö glasbruk: Sandö:Bjärtrå sn:Y
Carl
Wilhelm Ditzler: oä.
Född 1864-03-01. f.okänd. Sandö glasbruk: Sandö:Bjärtrå sn: d.1864-03-22.
21 d. Sandö.
Carl
Olof Vallgren: Född
1867-04-30
Pehr
Vilhem Vallgren:
Född 1870-02-14. tvill.
Vendla Maria Vallgren: Född
1870-02-14. Lugnvik Bjärtrå sn: Y. tvill.(Min Farmor).
Gift 1894-09-16 med Johan Söderlund. Sandö. Bjärtrå sn: Y. Född 1869-11-29.
Skog sn: Y. (Min Farfar)
Jonas Bernhard Vallgren: Född 1873-02-13.
Johan Hjalmar Vallgren: Född 1875-04-30.
Frans August Vallgren: Född 1877-11-19.
Frans Adrian Vallgren: Född 1880-03-04.
Ada Teolina Vallgren: Född 1883-10-03.
PROBAND
Ditzler: Carl
Wilhelm.
Född 1819-01-07 i Johannisholms
glasbruk: Venjans sn: W. Döpt 1819-01-07. Flyttade 1819
med föräldrarna från Johannisholms glasbruk till Långvikens glasbruk: Piteå
LFS:BD. Flyttade 1837
från Långvikens glasbruk till Sandö glasbruk: Nora sn: Y. Verksam vid Sandö
Glasbruk:Y,1837-1846.
Utdrag ur Torbjörn Fogelbergs:Sandö glasbruk 1750-1928:[sid 60] Antogs 1837
19/9 på 5 års tid
såsom lärling att arbeta och sträcka alla sorters fönsterglas och blåsa alla
sorters glaskärl.
Blev glasblåsare och flyttade till Skönvik. Arbetade på Skönviks
glasbruk:Y,åren 1846-1851.
Åter verksam vid Sandö glasbruk 1851.
Skönvik glasbruk 1863?
I avräkningslistorna vid Skönviks glasbruk detta år finns Carl Wilh Ditzler,
född 1819 på
Johannisholms glasbruk i Dalarna. Han hade lärt yrket i Sandö och arbetat en
gång tidigare i
Skönvik åren 1846-1851.
Carl Wilh Ditzler avled 1873-05-23. 54 år 4 m.
Anm: Om ha verkligen arbetade på Skönviks glasbruk 1863 är inte säkert. Han
kunde ändå finnas
med i avräkningslistorna på Skönvik från 1863. Mantalslängd och Husförhörsboken
ej kontrollerat.
Far I:1 s * , Mor I:1
s *
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Maria Ditzler: Född 1840-03-16.Sandö:Bjärtrå sn:Y.d.1913-12-24.Klocke:Nora sn:
Carl Olof Ditzler: Född 1842-09-10.Sandö:Nora sn:Y. Sjöman: Saknad och obefintlig sedan åren 1881-1890.
Anna Lisa Ditzler: Född 1845-01-25.d.1891-11-06.46 år 9 m.Grubbe:Nora sn:
Johan Wilhelm: Född 1847-12-18.
Skönviks glasbruk. Sköns sn: Y.
Christina Fredrica Ditzler: Född 1850-05-14. Skönviks glasbruk. Sköns sn: Y.
Josephina Ditzler: Född 1852-10-25. Sandö glasbruk: Nora sn: Y.
Pehr Ditzler: Född 1855-07-27. Sandö glasbruk: Nora sn: Y.
Wilhelmina Ditzler: Född 1857-12-23. Sandö glasbruk: Nora sn: Y.
Frans August Ditzler: Född 1860-03-20. Sandö glasbruk: Nora sn: Y.
Carolina Ditzler: Född 1863-05-14. Sandö glasbruk: Nora sn: Y.
Frans August Ditzler: Född 1866-08-13. Sandö glasbruk: Nora sn: Y.
Anna Lisa Sandman: Född 1822-08-12
Piga: Sandö glasbruk: Sandö:Nora sn: Vigda 1838-03-15 i Nora sn:Y. Död:1869-11-13. 47 år 3 m.
Gift med föregående ana.
Gift 2:o 1872-11-21 i Nora sn: Y.
Stina Cajsa Johansd. Piga: f.
1831 Mädan: Nordingrå sn:Y
Carl Wilhelm Ditzler f.1819-01-07.fd.Glasblåsare Sandö glasbruk: Sandö: Nora
sn:Y
Vigda 1872-11-21 i Nora ky:Nora sn:Y
Generation 1
Proband Gen.2 Gen.3 Gen.4 Gen.5
I:1 f
Ditzler:
Christian Wilhelm.
Född 1790-04-06 i Casimirsborgs glasbruk:Lofta sn:H. Döpt 1790-04-11. Glasblåsare.
Flyttade 1801 från Västergötland till Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W.
Flyttade 1819 från Johannisholms glasbruk till Långvikens glasbruk:Piteå LFS:BD
Far II:1 s * , Mor II:2 s *
Gift 1808-10-03 i Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W, med efterföljande ana.
Barn:
Ditzler: Wilhelm Ferdinad. Född
1809-02-13 i Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W.
Döpt 1809-02-21. Död av trånsjuka 4 år gammal 1813-05-04 i Johannisholms
glasbruk:Venjans sn:W.
Begravd 1813-05-15.
Ditzler: Maria Elisabeth Fredrika. Född 1810-11-28 i Johannisholm glasbruk:Venjans sn:W.
Döpt 1810-12-02. Död 1883. Se Maria
Ditzler: Gertrud Charlotta. Född 1814-02-14 i Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W.
Döpt 1814-02-22.
Ditzler: Dorethea Wilhelmina.
Född 1815-08-21 i Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W.
Döpt 1815-09-02. Död troligen omkring 1817.
Ditzler: Johan Ferdinand. Född
1817-02-25 i Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W.
Döpt 1817-03-04.
Ditzler: Carl Wilhelm. Född
1819-01-07 i Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W.
Döpt 1819-01-07. ( Se Proband )
Ditzler: Joseph. Född omkring 1823.
Matsdotter Lindgren: Maria.
Född 1779 i Mora:W. Gift 1808-10-03 i Johannisholms glasbruk:
Venjans sn: W. med föregående ana.
Generation II
Proband Gen.1 Gen.3 Gen.4 Gen.5
II:1 ff
Ditzler:
Johan Josef. Glasblåsare.
Hyttmästare bl.a. vid Johannisholms glasbruk, Venjans sn, W. Född omkring 1764
i Norge (HFL). Födelseuppgiften måste vara felaktig. Han måste vara född
tidigare. Flyttade omkring
1783 frånBiri:Norge till Casimirsborgs glasbruk:Lofta sn:H. Flyttade omkring
1789 från Casimirsborgs
glasbruk.Glasblåsargesäll och mästare vid Sandö glasbruk, Nora sn:Y 1792-1794. Åtminstone
under åren 1795-1797 åter verksam vid Biri glasbruk i Norge. Flyttade 1801 från
Västergötland till Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W (HFL).Flyttade omkring
1816 från Johannisholms glasbruk till Finland (HFL). Han är troligen identisk
med den Ditzler som var verksam vid Sandö glasbruk 1792-1794 som
grönglasblåsargesäll. Utdrag ur Torbjörn Fogelberg: Sandö glasbruk 1750-1928:
[sid 88] Vid ett tillfälle kom Westerström upp på kontoret i sällskap med två
glasblåsare, av vilka den ene, Johan Joseph Dieschler, slog nävarna i bordet
och lät förstå "att någon glasblåsare aldrig kunde av inspektor eller
bokhållare tuktas med stryk för vad fel som helst". Dieschler hade även senare uppträtt sturskt och
med självtagen myndighet. Blåsningar hade flera gånger under Dieschlers
oförmögenhet förrättats av "den liderliga artilleriekarlen" (!) Liedberg,
som var oduglig till glasblåsning och varigenom Dieschlers tillverkning
minskades till brukets skada. Dieschler skulle svara för någon olovlig handel
med fönsterglas. Vid tömning av kylugnarna skulle han dels själv dels genom
sina gossar och i synnerhet Liedberg ha tagit och burit hem glas, förmodligen
för att handla därmed. Slutligen uppgavs Dieschler den 14 februari ha utövat
oväsende och slagsmål i hyttan, varigenom Baltzar Greiner blev sjuk och ofärdig
så att han inte kunde arbeta på flera smältor.
Far III:1 s * , Mor
III:2 s *
/ / Anmärkning: En uppgift i födelseböckerna från Bjärtrå sn: Y. 1773-1920.
År 1793-11-21 föddes en flicka Cajsa Magdalen. Föderseadress: Nässom Bjärtrå
sn: Y.
Moder var Elsa Öström. I anteckningar står följande: Oä, Far fr Sandö. Faderns
efternamn Ditzler.
Den ende Ditzler som var verksam på Sandö vid den tidpunkten var Joseph
Dieschler. //
Gift 1780-03-27 i Biri:Norge (Anne Minken) med efterföljande ana.
Barn:
Ditzler: Johan Anders. Född
1780. Döpt 1780-09-25 i Biri:Norge (Lassen/Anne Minken). Glasblåsare,
först vidJohannisholms glasbruk, Venjans sn, W. Flyttade 1801 från
Västergötland till Johannisholms
glasbruk:Venjans sn:W. Flyttade 1810 från Johannisholms glasbruk:Venjans sn:W
till Östergötland .
Flyttade omkring 1814 från Västergötland till Johannisholms glasbruk:Venjans
sn:W. Flyttade 1818
Johannisholms glasbruk:Venjans sn: till Hedemora:W. Död senast 1827 i
Hedemora:W.
Ditzler: Maria Elisabet Fredrika. Född
1785-07-26 i Lofta sn:H. Döpt 1785-07-29. Flyttade 1809
från Casimirsborgs glasbruk: Lofta sn:H till Johannisholms glasbruk:Venjans
sn:W.
Flyttade till Skönviks glasbruk:Sköns sn:Y.
Gift med glasblåsaren Georg Wilhelm Henzén. Född 1778. Död ca 1837
Barnen hade alla katolska namn: Den älste sonen hette Dominicus, den andre
Ignatius och den
tredje Constantius. En dotter hette Zeraphia Wilhelmina. Ev. en dotter till
N.N. Född 1829
Om Georg Wilhelm Henzén finns uppgifter i "Sandö Glasbruk
1750-1928" av Torbjörn Fogelberg. (sid 59)
G.W. Henzén var verksam vid Sandö glasbruk från 1818. Han var glasblåsare,
omnämnd 1818 och 1821.
Gjorde med sin hustru sommaren 1821 dagsverken vid bruket "det ingen
glasverksarbetare utgjort". Klagade
över att han förmenats inkomstmöjligheter och att han, ehuru besvärad av bråck
och sönderbruten i vänstra
axeln upprepade gånger blivit svårt slagen av inspektoren. Omtalas i februari
1837 som avliden.
På hösten 1837 tilldelades glasblåsaren G.W. Henzéns 52-åriga änka och
hennes 8-åriga dotter, som var
stadda i yttersta fattigdom, likaledes ett årligt understöd med 3 rdr bko av
hallrätten. (sid 92)
Ditzler: Gustaf Adolph. Född
1788-07-02 i Casimirsborgs glasbruk:Lofta sn:H. Döpt 1788-07-06.
Död av koppor 8 månader gammal 1789-03-02 i Casimirsborgs glasbruk:Lofta sn:H.
Begravd 1789-03-06.
Ditzler: Christian Wilhelm.
Född 1790-04-06 i Casimirsborgs glasbruk:Lofta sn:H. Döpt 1790-04-11.
( Se I:1 s *).
Ditzler: Sophia Charlotta. Född omkring 1792 i Lofta sn:H.
Ditzler: Gustaf Adolf.
Glasblåsare, först vid Johannisholms glasbruk, Venjans sn,W. Född 1795.
Döpt 1795 i Biri: Norge (Lassen/Anne Minken). Flyttade 1801 från Västergötland
till Johannisholms
glasbruk:Venjans sn,W.Flyttade 1827-09-18 från Johannisholms glasbruk:Venjans
sn:W till Strömbäcks
glasbruk:Umeå LFS:AC.
Ditzler: Johan Rudolph. Född 1797. Döpt 1797 i Biri:Norge (Lassen/Anne Minken).
Bertling (Wolffbrandt): Gertrud.
Född omkring 1764 i Göteborg: O. Johan Joseph Dischlers og
Gertrud Bertlings ekteskap ble inngått i Biri Kirke: Norge 27.3.1780.
Den älste sonen Johan Andreas, blev döpt i samma stad 25.9.1780. Föräldrarnas
namn är uppgett som
"Johan Joseph Disler" og "Gjertrud Bertlin". Blant fadderne
var Gertruds bror Christoffer Bertling og hans kone Annichen Filion som var
Johan Josephs kusine (datter av Christian Filion d.y.). (Anne Minken)
Gertrud Bertling är troligen dotter till Johan Rudolph och Bergitha Margaretha
Bertling. Johan Rudolph
Bertling kom till Norge från Göteborg ca 1770 och dog på Biri glasverk 1789, 73
år gammal. (Anne Minken).
Gertrud gift med föregående ana.
Generation III
Proband Gen.1 Gen.2 Gen.4 Gen.5
III:1 ff f
Ditzler: Johan Barthelomeus.Glasblåsare.
Född 1698. Enl Ulla Torstensson föddes han i Tyskland
och enl Jon Wilhelmsen var födelseorten Frankfurt am
Main. Död 1793-10-24 i Hurdals glasbruk:Norge
( "Wanderungen Deutscher Glashöttenleute..." ). Verksam vid Kosta
glasbruk, Ekeberga sn, G 1747-1753 och
senare vid Hurdals glasbruk i Norge (vid starten 1755 som förblåsare enl Jon
Wilhelmsen). Pensionär vid
Hurdal1786.
Gift med efterföljande ana.
Barn:
Ditzler: Christian. Född 1747 i
Kosta glasbruk:Ekeberga sn:G. Döpt 1747-11-22. Enl extraskattemantal
från 1764 flyttar en Christian Dischler till Christiania i februari detta år.
(Uppgift från Anne Minken).
Ditzler: NN. Född 1749. Död 10 veckor gammal
1749-12-15.
Ditzler:
Maria Magdalena. Född
1751-07-18 i Kosta glasbruk:Ekeberga sn:G. Döpt 1751-07-21.
Ditzler: Anne Maria. Hon tillhör troligen denna syskonskara.
Ditzler: Andreas. Glasblåsare.
Född 1752. Verksam vid Hurdals glasvaerk, Aggershus amt,Norge.
Död 60 år gammal 1812-10-16 i Hurdal,Norge (Kyrkobok Hurdal/Anne Minken).
Ditzler:
Maria Margaretha Theresia. Född omkring 1761. Hon tillhör troligen denna syskonskara.
Död 2 år gammal 1763. Begravd 1763 i Eidsvoll:Norge (Lassen/Anne Minken).
Ditzler: Johan Josef. Född
omkring 1764 i Norge ( HFL ). (
Se II:1 s * ).
Ditzler: Maria Margareta
Theresia. Född 1768. Flera gånger nämnd i de norska kyrkböckerna som
Grethe
Disler. Döpt 1768 i Eidsvoll:Norge (Lassen/Anne Minken). Död enl HFL 1823-04-04
i Liljedals glasbruk:Eds sn:S.
Ditzler: Lorentz Hartvig. Född
omkring 1773. Han tillhör troligen denna syskonskara. Död 5 månader
gammal 1773. Begravd 1773 i Eidsvoll:Norge (Lassen/Anne Minken).
Ditzler: Lorentz.Född 1776. Döpt 1776 i Eidsvoll:Norge ( Lassen/Anner Minken ).
Fillion:
Maria Abelona. Född
1729. Död 1818-02-02 i Hurdal: Norge (Riksarkivet,
Oslo/Ulla Torstensson). Efter mannens död var hon bosatt vid Liljedals
glasbruk, Eds sn, S ca 1794-1799.
Därefter flyttar hon tillbaka till Norge. Hon levde ännu 1801 vid Hurdals
glasbruk, Norge 72 år gammal.
(Digitalarkivet, 1801-teljinga, Norge, Internet). Enl Anne Minken tillhör hon
denna syskonkrets och är
nämnd i faders bouppteckning.
Far IV:3 s *
, Mor IV:4 *
Gift med föregående ana.
Generation IV
Proband Gen.1 Gen.2 Gen.3 Gen.5
IV:3 ff mf
Fillion: Johan. Född i Tyskland
(Jon Wilhelmsen; Norge). Han född i Tyskland, men släkten
har sitt ursprung i Frankrike.(Anne Minken) Enl Anne Minken är han i kyrkoboken
nämnd
som "Johan Antonisen Filion, mester vid Hurdahls glashytte" (Lassens
utskrift finns på riksarkivet i Norge).
Mästare vid Björknäs spegelglasbruk 1738-1739. Vid Kosta glasbruk 1745-1753 och
vid Hurdals Glasbruk i
Norge, åtminstone från 1753 (Anne Minken). Enl Lilian Larsson, Limmared/Ulla
Torstensson befann han sig
i maj 1744 på Limmareds glasbruk då han "lyckades med konststycket att
låna 300 daler smt av bruksägaren
Ruthensparre". Död 1777 i Hurdal:Norge ("Wanderungen
Deutscher..."). Far V:5 s *
Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
Fillion: Johan (Jakob?). I dottern
Annikas födelsenotis 1747 kallas han Jak. och sägs vara av tysk
nation men i dotterns dödnotis 1748 kallas han "en fransos på Kosta".
I kyrkoräkenskapsboken 1753 1/6
finns följande notis: Jean Filion betalt ådömd plicht för enkelt hor". Det
är inte klarlagt om det är samma
person som nämns i det senare fallet.
Fillion: Nichlas. Glasblåsare.
Född i Tyskland eller Frankrike enl Hans Myhre omkring 1725.
Vid Kosta glasbruk, Ekeberga , 1751-1753 (Wanderungen...). Verksam vid Hurdal
och senare vid
Hadeland glasvaerk.Utlånades en tid till Biri (Ulla Torstensson). Fortfarande
vid Hadeland 1801, 76 år
gammal. "Pensionist ved vaerket". (Digitalarkivet, 1801-teljinga,
Norge, Internet). Död 1811 i Jevnaker:
Norge (Arne Brorson, Jevnaker, Norge/Ulla Torstensson). Begravd 1811-11-10.
Fillion: Maria Abbelona. Född
1729. Död 1818-02-02 i Hurdal:Norge (Riksarkivet,
Oslo/Ulla Torstensson).( Se III:2 s *).
Fillion: Catharina. Dopvittne
vid Kosta 1749. Oklart om hon tillhör denna syskonkrets.
Hon kan eventuellt ha varit gift med en Fillion.
Fillion: Johan Christopfer.
Glasblåsare. Född omkring 1735 (Digitalarkivet, 1801-teljinga, Norge,
Internet). Kom från Sverige till Nöstetangen 1753 (Jon Wilhelmsen). Därefter
vid Hurdal. Lever ännu 1801,
66 år gammal, som änkeman för andra gången (1801-tellinga). Enl Anne Minken är
Johan Christopher
omnämnd som son till Johan Fillion i dennes bouppteckning. Enl Jon Wilhelmsen är Christopher son till
Christian Fillion den äldre.
Fillion:
Christian. Född
1738. Döpt 1738-09-07 i Björknäs spegelglasbruk.
(CIb:C1, S:ta Eugenia,
Stockholm).Enl "Wanderungen..." sid 15: [med ill.] Aus dem Geburtsund
Taufbuch der kaiserlichenKapelle in Stockholm.Volumen C:1 im Archiv der
katholischen
S:ta Eugenia Gemeinde. SSA. "1738Septembris st(ili) n(novo) baptizatus est
in Fabrica Speculorum
(=spegelfabriken vid Björknäs) miliari Suecico ab urbe dissita,Christianus,
Joannis Filion et Mariae
Conjugum filius legitimus, levante ex Sacro fonte Christiano Filion;dicti
Joannis Filion fratre; ambo erant
fabricatores." dvs "... Christian, Johan Fillions och Marias äkta
son, buren av Christian Filion,
sagde Johans broder, bägge var fabrikatörer". Det torde därmed vara
klarlagt att Christian Fillion
som föddes 1738 var son till Johan Fillion och hans hustru Maria och att Johan
hade en bror som
också hette Christian. En Christian Fillion d.y. omtalas som anfångare vid
Hurdal vid starten 1756
(Boken om Sandö glasbruk, sid 63). Det
kan vara denna person, som då var 18 år.
Enl "Wanderungen... sid 17: Aus im Oberstatthaltarchiv zu Stockholm
aufbewahrten Reisepässen geht hervor,
dass sowohl Johann als auch Christian Fillion ende der 3oer Jahre auf Björknäs
gewesen und dasssie sich im
Frhling 1739 auf rckreise von dort nach Frankfurt am Main befanden. (dvs fadern
och farbrodern till Christian).
Enl Anne Minken uppges i bouppteckningen efter fadern Jahan Fillion att tredje
sonen Christian hade rest till
Ryssland och arbetade vid ett glasbruk fr "Caar Frsten" men att hans
hustru Ragnhild Johansdotter "skall
opholde sig paa Biri Glas Fabriqve med 2de döttre Annichen och Annemaria
Filion". Ytterligare en Christian
Fillion förekommer: övertar som hyttmästare efter sin far Christian Fillion
d.ä. den 13 februari 1770 underBR
förvaltare Essendrops ledning. På förvaltar Hollers manskapslista från 1777 som
hyttmästare vid
kronglashyttan. Blir avlöst som hyttmästare 1784 enlkammarrådet Wexels
protokoll.
(Uppgifterna från Jon Wilhelmsen, Norge).
Gift 2:o 1759-02-22 i Eidsvoll:Norge (Anne Minken, Norge och Lassen bd 11 s.
139/Ulla Torstensson ) med Rammelberg: Maria
Elisabeth (Lischen) Enl Anne Minken kom hon från pottaskeverket på
Minde.
Enl folkräkningen fr Eidsvold bodde hon på gården Juelsrud tillsammans med två
av barnen, Johan Henrik och
Margrethe Hedvig. (Anne Minken,Norge).
Barn:
Fillion: Anne Sophie. Född
1761. Döpt 1761-09-27 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s.
139/Ulla Torstensson).
Död 1765. Begravd 1765-10-25 (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson).
Fillion: Johanne Marie. Född
1764. Döpt 1764-07-29 i Eidsvold:Norge (Lassen bd s.
139/Ulla Tordtensson). Enl folketellinga 1801 bodde hon då som änka med två
barn på glasbruket i Hurdal.
Fillion: Anne Sophie. Född
1767. Döpt 1767-04-19 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s.
139/Ulla Torstensson).
Fillion: Margrethe Hedvig. Född
1772. Döpt i hemmet 1772-03-01 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s.
139/Ulla Torstensson).
Fillion: Else Marie. Född 1775.
Döpt 1775-01-11 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s.
139/Ulla Torstensson).
Fillion: Johan Henrik. Född
1777. Döpt 1777-12-19 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s.
139/Ulla Torstensson).
Faster:
Anna Maria. Enl Anne Minken hette Johans första hustru Anna Maria
Faster. I sonen Christians
dopnotis 1738 anges modern heta Maria. Enl Lilian Larsson, Limmared/Ulla
Torstensson är Anna Maria
omnämnd som Johan Fillions hustru vid Kosta glasbruk 1750 då hustru Sara
Jönsdotter Skata var instämd av
glasblåsaren Johan Fillion, soldaterna Johan Wahlberg och Pehr Fix samt pigan
Catharina Watter. Sara
misstänktes av målsägarna för att ha blandat gift i en surdeg, som Fillions
hustru Anna Maria bakat bröd utav,
varefter "förberörda personer av samma bröd ätit och blivit sjuka".
Sara har i sin tur instämt Fillion och dess
hustru för falsk beskyllning. Det framgår att Sara och Fillion är ovänner och
att Sara vid något tillfälle yttrat
att hon "nog skulle betala Fillion". Målet uppskjutet p g a
frånvarande vittnen och utgången okänd. Enl samma
källa förekommer Sara som vittne vid Uppvidinge häradsrätt den 18/5.
Gift med föregående ana
Generation V
Proband Gen.1 Gen.2 Gen.3 Gen.4
V:5 ff mf f
Fillion:
Anthonius. Spegelmakare.
I boken "Wanderungen... kan man bl a läsa följande betr släkten
Fillion: "...weiter das Kirchenbuch der Gemeinde St. Michael, Lohr am
Main,wo 1712, 1717-1718 ein
Anthonius Filion (Feilian), Spiegelmacher auf der Rechtenbach erwhnt wird.) Det
kan vara denna person.
Gift
Barn:
Fillion: Johan. Född i Tyskland
(Jon Wilhelmsen, Norge). Troligen är han född i Tyskland, men släkten
har sitt ursprung i Frankrike.(Anne Minken). Död 1777 i Hurdal:Norge
("Wanderungen Deutscher...").( Se IV:3 s
*)
Fillion: Christian. Mästare vid
Björknäs spegelglasbruk. Död 1789 i Hurdal:Norge. (Jon Wilhelmsen,
Norge). Begravd 1789-06-14. Verksam vid Björknäs spegelglasbruk 1737-1739 och
Kosta glasbruk
1745-1748. Enl Hans Myhre föddes en Christian Fillion "den eldre"
1712 och avled i Hurdal 1789. Det kan
vara denna person. Enl Jon Wilhelmsen, Norge föddes Christian Fillion d.ä. i
Cognac, Frankrike 1708 och
arbetade på Kosta och Sandö innan han kom till Norge 1754. Hyttmästare vid
Nöstetangen innan kronglashyttan
i Hurdal var klar och därefter vid Hurdal. I "Wanderungen..." står att läsa följande: Fillion, Christian.
Nach
Christiansen A.A., 2, S.13 war er Franzose, Spiegelglasmacher bei Björknäs
1737-39. Fuhr 1739 via Lübeck
nach Frankfurt am Main. Bei Kosta 1745-48. Hüttenmeister bei Strömbäck
ausserhalb Umeå, 1749-51. Dann
Hüttenmeister bei der "Kronglashytta" in Hurdal, Norwegwn
(Christiansen passim), wieder bei Strömbäck als
Direktor 1773-78. Soll wieder nach Norwegen gefahren sein (Hülphers A. A. S.
31). Anne Minken refererar
till "privatarkiv nr 1 på riksarkivet" där hon funnit ett brev från
generaldirektör Storm till Christian Filion
där det framgår att Filion i ett brev av den 21 februari 1757 sökt arbete i
Norge där han tidigare inte arbetat.
Av Storms brev framgår att Christians bror, Johan Filion då redan arbetade vid
Hurdal.
Johan Fillion: En färgstark person
Johan Filion
Avsnittet är hämtad ur Anne Minkens historia om invandrare vid norska glasverk
För någon av de katolska innvandrarna är allt vi vet om religionstillhörigheten en knapp anmärkning i en
norsk kyrkbok eller i en svensk husförhörslängd. Vid några få tillfällen, till exempel när det gäller Johan Filion,
har vi flera upplysningar. Att sammanställa upplysningar om religionstillhörighet och koppla dem med annan känd
information, kan vi få en lite skarpare bild av personen Johan Filion Det är finns varierande upplysningar om vad
glasblåsaresläkten Filion egentligen härstammar ifrån. Ursprungligen kom släkten troligen från Frankrike.
I svenska källor är Johan några gånger kallad Jean, och han är både registrerad som av tysk nationalitet och vid en
senare tillfälle som "fransosi". . Johan var troligen född i Tyskland och tyskspråkig. Om brodern Christian vet vi
att han uppger sig vare "bördig från Mainz", och att korrespondensen mellan honom och de norska glassverken
alltid blev fört på tyska.
I Sverige arbetade Johan Filion först vid spegelglassverket på Björknäs utanför Stockholm 1737-39. Därefter vände
han tillbaka till Tyskland för några år. År 1746 var han tilbaka i Sverige och arbetade vid Kosta glassverk i Småland.
Han reste till Norge 1753. De första åren arbetade han vid Nöstetangen. Från 1755 och fram till sin död 1777 var han
vid Hurdals glassverk. Johan Filion var vindusglassblåser. Vid Kosta lagade han bl.a. vinduer till slottet i Stockholm.
Blåsing av vindusglass var ett tungt och krävande arbete. Johan arbetade nästan helt fram till sin död. Jeg kjenner inte
Johans födselsår, men ut ifrån åldern till den äldste sonen må Johan ha varit född senast 1705, dvs att han arbetade tills
han var över 70 år. Johan Filion var en katolik som inte gick stilla i dörrarna och vek undan för konflikter. Då han for
mot Småland för att dra till Norge, måste jorden ha bränt under föttena på honom. Det var religionstillhörigheten
som hade ställt honom i allvarliga problem. Han hade tidligare, varit instämd till tinget för "försmädelser" och
vanvördnad" mot den luthersk evangeliska religionen. För samma typ av uttalande hade han tidligare fått flera
varningar av kykoherden. Vi vet inte vad straffet kunnat bli, men förbrytelsen blev sett på som mycket allvarlig.
Det rörde sej om att vise "förakt emot Sveriges Lag" och "vår rena religion". Johan hade också en obetalt
leiermålsböter. I tillägget till att betala böterna skulle han efter vanlig skick bli publice absolvert, det vill säga att han
skulle tala offentlig i kyrkan. Consistoriet i Växjö menade emellertid att rättsreglerna borde praktiseras annorlunda för
en katolik och det anbefalldes att Johan skulle "Sättas i stocken utanför kyrkodörren". Både svenska och norska
arbetsgivare karakteriserade Johan som en krånglig och besvärlig mannniska. Från ett arbetsgiverperspektiv var han
säkert det. I Norge fick han bl.a. refs for att ha kommit med "uandstöndige Talemaader mot Compagniet" Det är
tydligt att han icke var någon diciplinert och underdånig arbetare. Med ett mer positivt ordspråk kunde Johan ha varit
betraktad som stolt och egenrådig. Den enda uttalandet jag känner som troligen är lika med Johans egna ord, tyder på
det. Det är refererat i ett brev från förvaltaren på Kosta från april 1753. Det framgår av brevet att Johan hade fått
betenkligheter med att resa till Norge. Han ville hellre till Stockholm och arbeta på Björknäs. Inspektören på
Kosta ville emillertid gärna bli kvitt honom, och den norske glassverksledningen hade lovat att förskottera skulden han
hade på Kosta. Då Johan fick melding om det, svarade han att han "Ögier dem Skam och Faan och intet vill låta sälja
sig i deras wåld". Några dager efter att brevet blivit skrivet, stack Johan bort från Kosta för kontraktstiden var
slut. Vi vet inte om han försökte söka jobb på Björknäs för han drog till Norge. Hade han gjorde det, var det ganska
säkert förgäves. Förvaltaren på Kosta hade varnat direktören på Björknäs för att anställa honom.
Vi har sett att Johan Filion hävdade sin identitet som katolik både i ord och i handling. Han sörger för att sonen
Christian som blivit född i Sverige, blev katolsk döpt. Vi måste räkna med att han uppsökte den katolske
gesandtskapskirken i Stockholm både medan han var på Björknäs och på Kosta. Vi vet också att han tillsammans med
svågersonen Berthel Dischler reste från Kosta til Köpenhamn "til sin Religions Devotion" år 1752. Samtidigt benyttet
de anledningen till att slutta ett arbetsavtal med de norska glassverken. Johan deltog i, och var säkert en aktiv pådrivare
för det första prästbesöket i Christiania år 1761. Året innan han dog, år 1776, företog han en resa till Stockholm.
Troligen uppsökte han en katolsk präst där. Annars vet vi lite om vad han fick hämta sina religiösa behov under
ppehållet i Norge.
Av skiftet framgår det att han ägde en "Sölv beslagen psalme-bog", men någon annen religiös litteratur blev icke
registrerat. Sluten på den stridbare katolikens närmare 40 år långa upphåll i det lutherske Norden blev markerat
med den illegala begravningen på Hurdals kyrkogård.
Källor:
Smålands museum - Sveriges Glasmuseum, Växjö "Släktregister/arkiv över glasarbetarsläkter" upprättat av
Torbjörn Fogelberg. Utskrift fra Ekeberga kyrkebok C:1.
Fogelberg: Upublisert manuskript om Ströms glasbruk. Torbjörn Fogelbergs privatarkiv.
Opplysningen om Christian Filions födested stammer fra en söknad til den svenska kongen fra 1773 om stötte
tile å opprette en speilglassfabrikk.
Fogelberg og Holl 1988, side 72.
Fogelberg 1991.
Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Avskrift av brev fra kyrkoherde Grönquist till Consistoriet i Växjö av 2.5.1753 og
Consistoriets svarbrev. Växjö domkap.E III:95.
RA. Privatarkiv nr.1. Norske Kompani Kopibok 28.6.-1753-24.6.1758.
Brev till forvalteren ved Hurdals-verket av 20.12.1756.
Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Kopi av brev fra inspector Kylberg ved Kosta til baron Stael von Holstein
24.4.1753.
Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Kopiaav brev fra meddirektör for de Norske fabriqer Christian Grave til Kostas
eier baron Stael von
Hoelstein17.10 1752
RA Privatarkiv nr.1. Fabrikkdireksjonens kopibok 1777. Brev til förvalteren ved Hurdals-verket 27.12.1777, side 428.
StO. ˙vre Romerike skifteprotokoll 1778-1783. Skiftet etter Johan Fillion, holdt på gården Juelsrud i Eidsvoll 1778.